Så mycket alla fokuserar på dina studier, jag tänkte inte alls ställa den typen av frågor! :) 

1) Ska din dotter börja dagis eller ska du vara hemma med två barn?
2) Vad är det för träning du börjat med?
3) Vad gör du med din dotter när du jobbar hemifrån? 
4) Har du fått börja med gravidkläder än? Varifrån köper du dom isf? Vad har du för typ av kläder, Boob som alla andra eller? =)
5) Hur klarar du gå ut med hundarna och vagnen samtidigt? 
6) Blir bebisen eller pojke eller flicka?

// Anonym

1) Någon gång ska hon börja dagis, men inte nu, så jag kommer vara hemma med två barn i alla fall första tiden. När jag märker att hon behöver förskola börjar hon, men jag ska ju ändå vara hemma så hon behöver ju inte börja innan hon själv behöver det. Hade jag börjat plugga hade hon nog fått börja ganska snart, men nu ska jag ju lyckligtvis fortsätta vara hemma! =)

2) Jag har börjat med lite gravidträning. Dels för att förebygga och få bort foglossning och så att jag håller mig stark & pigg och för att orka mer under graviditeten. Försöker ta hand om kroppen lite extra nu när jag är gravid. Äter väldigt nyttigt, sover mycket och kör lite lite träning. Fast - det är verkligen ingen hård träning direkt, jag tar inte i mer än jag måste... haha

3) Antingen jobbar jag när hon sover, när maken min kommit hem från jobb, på helgerna eller så kommer någon av mina vänner/familj hit och leker med henne i hennes rum medan jag jobbar på. Hon tycker det är buskul när hennes "lekkompisar" kommer och har som enda uppgift att faktiskt bara leka med henne! Man blir också effektiv när man fått barn så jag får jobba när minsta tillfälle ges... ;0) Det är ju ett heltidsjobb så visst tar det tid, men det går!

4) Tröjor kan jag ha som vanligt, men jag har börjat med gravidjeans. Känns snällast mot magen, vill liksom inte att något ska trycka på älskade lillasyskonet! =)

5) Att gå ut med hundarna och vagnen samtidigt går knappt nu. Alla mina tjejer vill åt olika håll ( lillan inkluderad =P ) Jag har en fantastisk person som hjälper mig med hundrastningar, min underbara familj och vänner hjälper mig och som tur är har ju hundarna både en husse och matte så den ena kan gå ut medan den andra är hemma med lillan. På dagarna har jag oftast med en kompis som tar hundarna och så kör jag vagnen. Ja - det är lite pyssel minst sagt - speciellt när man bor i lägenhet och måste ut typ 4-5 gånger per dag! Det GÅR ju att gå ut med vagnen och hundarna också, men nu som gravid utmanar jag inte ödet allt för mycket... Jag kan ju liksom inte lyfta upp hundarna och lillan samtidigt nu om det skulle behövas!

6) Vi vet inte om det blir en pojke eller flicka, spännande! =) (Fast jag vill gärna veta...)

Vilken månad är du i? =)

5:e månaden.

åh vad kul med en frågestund!
Du får väl markera vilket påstående som passar bäst in på dig om vad du gillar/föredrar/upplever dig själv:

Blyg eller Frammåt
Jazz eller Hårdrock
Kött eller fisk
Vatten eller Mjölk
Pärlor eller Diamanter

Tänkte också kolla med dig hur ni bor, jag har inte riktigt förstått om ni bor i lägenhet eller i hus? Jag och min man bor i lägenhet med hund och vi diskuterad hur det skulle bli om vi skulle få barn hur man gör med promenaderna av hunden. Låter kanske konstigt men min man jobbar nätter vilket betyder att när jag kliver upp är han inte hemma och inte heller till sista kvällsrastningen vid tio är han hemma. Hur löser ni rastningen av hundar om barnet sover vid tio på kvällen om man är ensam?

Kommer ni bo kvar där ni bor nu, eller kommer ni behöva större när ni blir en till?

Om du skulle fantisera om hur ditt liv kommer att se utom tio år, hur skulle de se ut då?

// Isabelle http://fruhogstadius.blogg.se/

• Nog något mellanting, är inte blyg, men är väl inte direkt alltför "på". Får nog bli ett mellanting på den frågan! =)
• Absolut JAZZ!
• Fisk - älskar fisk!
• Vatten
• Pärlor

Om 10 år är jag 34 år och hoppas jag att jag lever ett mysigt familjeliv med våra barn och djur på landet och att vi alla får vara friska, lyckliga och krya. Jag hoppas också att jag har ett roligt, flexibelt jobb som jag kan arbeta med hemifrån. Och såklart hoppas jag att jag är färdigutbildad jurist! :)

Jag kommer fortsätta i full fart med studierna när jag varit föräldraledig med nästa mirakel. Förhoppningsvis kommer jag kanske längta tillbaka då? Vem vet! =) Just nu längtar jag bara efter att få vara föräldraledig igen!

Jag jobbade innan jag började studera och har därför ett bra SGI så jag var aldrig orolig för ekonomin. De som inte jobbar innan de börjar studera och sedan får barn mitt i utbildningen får ju ca 150 kr / dag och det kan man ju inte leva på så det gäller att ha bra framförhållning om man vill ha barn under studietiden!

Lycka till med studierna!

När är lillknodden beräknad att titta ut? :) Hur gör du med dina studier? Har du fått förlängt studieuppehåll, eller hoppar du av helt? Har du fortfarande ditt "hemmajobb", eller vad ägnar du nu dagarna åt? Hur ser planen framöver ut? Blir du hemma med båda barnen, eller får storasyster fortfarande börja dagis som först var tanken? / Hanna - 19 år och förlovad

Det är tänkt att den lille/lilla ska komma i sommar. Exakt BF skriver jag inte ut för det blir ju i vilket fall aldrig den dagen! ;0) Blir det planerat snitt kommer den väl 2 veckor tidigare och blir det en naturlig förlossning lär den ju komma 2 veckor "för sent" ... som sin storasyster! ;0) Jag försöker att inte alls haka upp mig på datumet denna gången utan jag är beredd 3 veckor innan och 3 veckor efter denna gången. Det blir som det blir helt enkelt! :0)

Oh, nej jag ska ABSOLUT INTE hoppa av min juristutbildning - aldrig i livet! Nu när jag är blivande 2 barnsmamma är det ju viktigare än någonsin att jag får en bra utbildning så jurist ska jag utan minsta tvekan bli - förr eller senare, men först en lång föräldraledighet!

Jag jobbar med mitt "hemmajobb" och trivs kanon! Är så oerhört glad för detta arbete som jag kan sköta till stor del hemma och därför vara tillsammans med min dotter nästan hela tiden. Det blir mycket pusslande eftersom jag samtidigt är hemma med lillan så jag får jobba när älsklingen kommit hem, när lillan sover, på helger osv. Ofta kommer även någon i familjen och leker med lillan vilket hon tycker är jätteskoj! Det fungerar faktiskt väldigt bra tack vare min helt underbara krets med vänner och familj som mer än gärna är med lillan någon timme här och där så jag kan jobba. Det är ju ett fulltidsjobb så klart att det kräver en hel del, men än så länge fungerar det så fint! Ska säga att för mig är det rena rama LYXEN att jobba hemma(vilket jag gör mestadels) så min dröm skulle vara att fortsätta jobba hemma även efter studierna.

Jag ska vara hemma med båda barnen - lillan är ju faktisk bara 2 år när lillsyskonet kommer så hon får vänta lite till med dagis. Vi vill inte heller skola in henne när hon precis har blivit storasyster. Skulle bli alldeles för stora omställningar att både bli storasyster och att börja dagis i samma veva. Hon ska börja dagis så småningom, men till en början får hon vara hemma och mysa och komma in i rollen som storasyster i lugn och ro. Får se även när vi blir erbjudna en plats på det specifika dagis vi vill, det är ju så otroligt lång kö! Så småningom tror jag dock att hon kanske kommer behöva få leka av sig på dagis någon timme (dvs. om vi märker att hon vill och har behovet). Nu är vi ju runt på så mycket barnaktiviter så just nu har hon inget behov av dagis, men sedan längre fram är det mycket möjligt att hon börjar så smått! Förr eller senare börjar hon i alla fall på dagis så hon kommer hinna med många år där också, men ser ingen anledning att stressa med det. Var sak har sin tid! MEN - att hon inte börjat dagis än är mycket tack vare vår underbara familj som ställer upp i vått och torrt som barnvakter. Lillan älskar dom och dom älskar henne och har möjlighet att spendera mycket tid med lillan - så dagis behövs inte, just nu!

Jag har ännu inte bestämt hur länge jag ska vara hemma med nästa barn - men vi vill inte att syskonet ska börja dagis för tidigt och jag älskar ju att vara hemmamamma så jag kommer absolut vara hemma så länge det är möjligt. Min plats på juridikum finns ju alltid kvar så länge jag är föräldraledig och jag har redan fått studieuppehåll beviljat. Maken min är snart klar med sina studier så han kanske också kommer vara föräldraledig. Vi får väl slåss om föräldraledigheten nu helt enkelt, haha! ;0) Nej, men vi kommer ju ha ganska många föräldradagar att ta ut så det löser sig nog.

Småbarnsåren får man ju aldrig tillbaks så jag vill passa på att njuta av dem så länge det bara går. Jobba ska man ju ändå göra resten av livet sedan! ;0) Nu jobbar jag ju ifs till stor del hemmifrån så jag är ju med lillan hela dagarna, men att vara föräldraledig slår alla jobb i hela världen för mig och jag längtar tills mitt enda jobb blir att vara hemma med barnen igen (även om mitt arbete är väldigt kul). Jag bara älskade att vara mammaledig heltid - men så har jag ju världens goaste lilla tjej också! ;0)

FRÅGA:

hej, så skoj med en liten frågestund!
Först måste jag bara säga grattis till ert lilla mirakel som växer i magen nu!
Hur ska du göra med dina studier? Får du göra uppehåll hur länge som helst? Tänker ni ta reda på om det blir en lillasyster eller lillebror? Grattis igen. Ha en bra dag. kram / Ellen

 

SVAR:

Man har ju enligt lag alltid rätt att vara föräldraledig så dom kan ju inte sparka ut mig från juristlinjen direkt! ;0) Det är absolut inga problem att få studieuppehåll av den anledningen så mina studier fortsätter som vanligt efter min föräldraledighet, inga konstigheter alls (men såklart har jag sett till att få allt svart på vitt, juriststudent som jag är... haha).

 

Jag är väldigt nyfiken så jag vill GÄRNA veta om det blir en lillasyster eller lillebror. På ultraljudet vi var på sa hon att det inte ens var lönt att titta efter för det blir tydligen ofta fel så tidigt i graviditeten. Hoppas de kanske kan se på nästa UL...

 

FRÅGA:

Hej Diana! 
Vet ni vilket kön det är?
Har ni några namnförslag?
Hur tror ni lillan kommer reagera när bebisen kommer?

Du e en fantastisk mamma! <3
Kram till dig & din fina familj :)

 

SVAR:

Tack för de fina orden! =) Nej, vi har ingen aning om vad det är för liten för gömmer sig i magen, spännande. Ibland känns det som en flicka, förmodligen eftersom vi redan har en tjej så känns det av någon ytterst märklig anledning logiskt att nästa också skulle bli en tjej, haha! Ibland känns det som en liten pojke - jag har faktiskt ingen aning!

 

Vi har tänkt mycket på hur lillan kommer reagera. Hon är ju en underbar storasyster redan nu som pussar på den lilla/lille i magen många gånger om dagen. Vi förbereder henne varje dag genom att läsa böcker om syskon, hälsa på kompisar med små bebisar, leker att hennes dockor är småsyskon, pratar om det som kommer ske osv.

Vi har även gjort upp en plan inför i sommar så hon inte kommer känna sig "undanskuffad" (hemska tanke!). Vår fina familj som lillan älskar så otroligt mycket kommer att vara här mycket mycket i sommar så lillan känner att hon också står i centrum och får mycket uppmärksamhet. Till stor del kommer vi vara två vuxna hela tiden första veckorna så vi är två famnar som kan ta hand om de 2 mirakel vi nu har! Kan annars tänka mig att det är lätt hänt att antingen bebisen eller storasyskonet kommer lite i kläm då det ju är ett fulltidsjobb att ha en liten bebis som ska ammas hela tiden osv. Hon är ganska svartsjuk min lilla tös och tycker inte om när jag håller andras bebisar... ;0) Men jag tror det kommer gå jättebra och jag ser så oerhört mycket fram emot denna sommar!

 

Ni läsare som har fler barn - blev era stora svartsjuka när bebisen kom? Hur hanterade ni det?

 

Dagens STORA mage - vad den vuxit bara sista veckan! =)

Svar: Jag bloggar ju en hel del om barnkläder och shopping, och jag skulle ljuga om jag inte sa att jag tycker det är förtjusande skoj med barnkläder! Det är så roligt att köpa  fina kläder, leksaker, böcker åt min lilla tjej... Ja, allt som har med min dotter att göra är ju kul! ;0)

Men- egentligen är jag så trött på all konsumtion och detta med att ha som lördagsnöje att åka ut till stora köpcentrum och bara...konsumera. En vecka senare ligger sakerna och skräpar i en överfull garderob, så extremt ONÖDIGT! Jag tycker det är mycket bättre att köpa kvalitétssaker, färre saker, men något man verkligen längtat och drömt om länge.

Varje gång man känner för att impulsköpa något onödigt kan man i stället sätta in pengarna på ett sparkonto. Ha automatisk överföring från ditt konto till ditt sparkonto så syns aldrig pengarna och du kan inte impulshandla utan du göder i stället ditt sparkonto! Det är ju inte så lockande att ta ut pengar från ett sparkonto för att impulsköpa direkt, det gör man ju gärna inte. Om ett år, vad tror du att du ångrar, att du inte köpte de där tröjorna du suktade efter eller att du inte satte in mer pengar på ditt sparkonto? Många bäckar små... Se även till att få bra ränta på dina konton!

Ja, det kan verka lite dubbelt eftersom jag ofta tipsar om shopping - men jag har faktiskt blivit mycket mer spara än slösa. Dessutom har jag bestämt att jag tar inte in fler onödiga saker genom dörren för jag vill inte ha en massa kläder och saker liggandes som jag inte använder. Nu har vi precis rensat ut alla onödiga impulsköp ur vårt hem och jag har inga planer på att fylla hemmer med nya impulsköp... ;0)

En liiiten prinsessa! =)

Jag hade ingen aning om att de innehöll farliga tillsatser, hemskt om det är så! Jag ska vara ärlig och säga att jag faktiskt inte kollat upp vad krämerna innehåller. Jag själv använder bara solskydd vid ytterst få tillfällen. Det finns ju en massa andra sätt att skydda sig på. Man kan hålla sig borta från solen mellan 11-15, ha kläder som skyddar och solhatt.

Vår dotter har aldrig haft solskydd i form av krämer, vi smörjer så gott som aldrig in henne med något utom 2 droppar olja i badet och hon har den finaste hud man kan tänka sig! Vi är otroligt noggranna med att i stället ha på henne solkläder med sfp 50 i, solhatt med spf 50 i, har solgardin i vagnen och håller henne borta från solen när den är som starkast. Med andra ord - det finns ju en massa andra sätt att skydda sig på än att smörja sig. Tack för din kloka kommentar! :0)

FRÅGA: Hittade din blogg (såg att den låg etta på topp toppblogg bland personligt, därför jag frågar) och undrar lite hur du kunnat få din blogg så stor? Kram

SVAR: Jag började blogga september 2008 så jag har bloggat i några år nu. Då kunde jag aldrig ana att jag skulle ha flera tusen som skulle läsa min blogg några år senare! Det är ju ingenting om man jämför med typ Blondinbella, men visst är det en hel del! Om man vill ha en stor blogg gäller det nog att visa andra bloggar att man finns genom kommentarer, vara med på olika bloggtoplister och se till att få en hög rankning på googel. Det finns både för och nackdelar med att ha en lite större blogg. Jag visar ju t.ex. aldrig min familj då jag vill att de ska få vara anonyma på internet, hade jag haft en liten blogg som bara mina nära kände till skulle jag kunna visa fler bilder ect. Dock tycker jag det är superkul med min blogg och jag älskar all härlig feedback man får från er underbara läsare! Bloggen är verkligen en riktig feel good källa, blir alltid så glad av era fina och kloka kommentarer och mail!

FRÅGA: Hur gammal är du egentligen? Hur gammal var du när du fick barn och gifte dig?

SVAR: Jag var 20 när jag gifte mig, 22 när jag fick min dotter och 23 nu! :)

FRÅGA: Hur fungerar det med ekonomin under din mammaledighet? Med mammapenning och allt? Baseras den på vilken lön du hade innan du började studera? Vet du hur det fungerar om man INTE haft jobb innan man började sina studer, och sedan har ett uppehåll för barn?

SVAR: Jag arbetade innan jag började studera och kan därför fått ett bra SGI (som ligger till grund för föräldrapenningen). Jobbar man inte innan man börjar studera så får man ett extremt lågt SGI. Så, ni som vill ha barn under studietiden, bunkra upp med besparingar och se till att arbeta upp ett SGI innan ni börjar studera. Ring Försäkringskassan och kolla, men tror det är 8 mån man ska ha jobbat INNAN man börjar studera för att få sitt SGI beräknat på den lönen.

FRÅGA: Jag har följt din blogg länge o tycker den är hur härlig som helst att läsa, tycker det är lite synd att du inte visar lillans ansikte men samtidigt förstår jag det fullt med tanke på anonymiteten. Jag undrar en liten sak, när du fotar inne ifrån hennes rum så ser de ut som att hon har en vanlig "vuxensäng" i sitt rum, är det en spjälsäng bara det att de inte syns?

SVAR: Tack snälla! :) Hon sover i sin spjälsäng inne i vårt sovrum (och brukar sedan komma upp till oss på morgonen). Hon har även en säng i sitt rum, en tempurmadrass på golvet ( som lillan kan gå in och ur i själv) som vi bäddat och gjort till en "kuddhörna". Tror det är den du tänker på. =) Den har vi som övernattningssäng när vi får gäster, lillan och jag sover ibland lunch där och den är perfekt de dagar man är trött och vill ligga och mysa och läsa sagor utan att vara rädd för att lilltjejen ska trilla ned för sängen.

FRÅGA: Hur tacklar du negativa kommentarer? Jag har själv blogg o kan bli helt förstörd när folk skriver elakheter, alltid anonymt! Min blogg är liksom en familjeblogg dör man får följa mig genom graviditet och mödraskap, blir såklart så ledsen när folk skriver taskiga saker. Hur reagerr du på negativa kommentarer o har du tipsa på hur man ska få bort den? Kram

SVAR: 99,9 % av alla kommentarerna är positva, men så kommer det såklart då och då negativa anonyma kommentarer. Jag brukar helt strunta i dem, bara ignorera dem. Knäppa, elaka, bittra och avundsjuka människor finns överallt, tror det bästa är att inte lägga energi på det utan bara strunta i dem. Ofta är det nog väldigt synd om dem som skriver negativa kommentarer, hur kan man orka lägga ned energi på sådant liksom? Förmodligen är det just ensamma, avundsjuka folk som inte har annat att göra om dagarna än att sitta och skriva strunt på internet, anonymt! Jag har nog inga tips på hur man ska få bort dem, har man en offentlig blogg kommer negativa kommentarer automatiskt tyvärr. Försök vända det och se dem som en komplimang i stället och skratta åt det, tänk så mycket energi dessa folk lägger på just dig och din blogg! Galet egentligen.

FRÅGA: Funderar på att plugga juridik, men tänker att det kanske är en tuff utbildning att läsa med barn. Hur tänker du om det?

SVAR: Jag tänker nog tvärtom. Det är extremt lite undervisning, man bestämmer över sin egen tid själv och är väldigt fri. Lite som egen företagare, fast med långa sommarlov! :) Tror det är en otroligt bra utbildning att läsa om man har barn. Vi har 2 timmars undervisning, sedan kan man ju plugga 2 timmar och därefter vara ledig. Pluggar man koncentrerat och intensivt är det inte så mycket tid man behöver lägga som man kan tro. Såklart är det ju en hård utbildning med extrema tentor, men om man jämför men min man som läser till läkare har dom det mycket tuffare på det sättet att de har så otroligt mycket schemalagt tid. Det beror ju på hur man är som person, men jag älskar friheten som jag får av mina studier och tar helldre hårt intensivt plugg och sedan är ledig än binder upp mig själv 8-17 varje dag! Nu är jag ju fortfarande mammaledig, men tror det kommer gå riktigt bra att plugga med barn sedan. Jag pluggar 100 gånger heldre med barn än har ett 8-16 jobb!

Lämna gärna en kommentar så får jag se era bloggar också! :)

Hej! 

Jag har en dotter på 4 månader och vi försöker få henne att acceptera nappflaska. Hon vägrar och vill bara ha tutte. Och självklart får hon tutte efter några försök med flaska. Men det skulle verkligen kännas skönt om hon ville ta flaskan. Har du några tips? Vi har väl testat nästan allt skulle jag tro men du kanske har något tips som vi inte tänkt på. :) 

Bor ni i hus eller lägenhet? 

Hur gammal är din man? 

Vart bor ni? 

Hur gammal är eran lilltjej nu och vad heter hon? 

Ha det bra. Kram.

Det är upp till var och en att avgöra var gränsen för ens integritet går och jag respekterar så klart att alla väljer olika, men detta sätt känns bra för mig och min make! :)

Ang. mammapenningen så är den baserad på den lön jag hade innan jag började studera! :)

Hur många barn vill du ha?
Kommer din man också vilja jobba deltid under era barns första år eller det kanske inte går som läkare?

Jag vet faktiskt inte hur många barn jag vill ha, svårt att bestämma i förväg...
Jag ÄLSKAR dock barn och kan säga att ibland förstår jag dem i Familjen Annorlunda, haha! Vi tycker dock det är så viktigt att man får tid med varje barn och verkligen bli kompis och hinna sätta sig in i varje barns liv till 200 % . Men syskon vill vi gärna ha! :)

Alla har rätt att arbeta 75 % om de har barn under 8 år så då borde ju det gå som läkare också tycker jag! :) Min man har nog inte riktigt bestämt än om han bara vill jobba 75 % sedan, tror det beror lite på hur lilltjejen trivs på dagis, vad jag har för jobb ect. Fast - vill i alla fall aldrig att min lilla tjej ska vara länge på dagis. Jag tycker 10-15 hade varit en lagom tid att gå på dagis, sedan får vi se om vi kan ordna det med studier, jobb och kanske våra föräldrar kan hämta någon gång i veckan. =)

Jag hade nog blivit jätteglad om jag fick reda på att vi väntade trillingar. Tänk - tre barn och bara en graviditet och förlossning! Måste vara fantastiskt skoj med tre st på en gång - men otroligt  otroligt mycket jobb så klart. ... Fast, jag hade tyckt det varit jättespännande, förutom att jag skulle varit väldigt orolig över att föda och bära TRE barn med risker och så.

Haha oj... Men absolut 15 barn, utan att tveka!

Liza, http://lizamariaka.blogspot.com,  UNDRAR:

 

Hur ser din drömsemester ut? :) Kram!

 

SVAR:

Alltså, jag är nog inte så äventyrlig av mig, ingen blivande back packer direkt (även om jag var galen i det spelet som liten)! ;) Jag skulle åka på en 2 månader lång solresa till Mauritsius ( åkte dit när min mamma fyllde år och det vare underbart!) eller Canarieöarna, bo på det spa hotell vi alltid bor på där (vi har åkt fem år i rad till samma spa resort hotell, haha) och bara ligga vid poolen, gå på mini club med min lilla tjej, äta god mat under en palm, ha room service på kvällarna, gå på SPA behandlingar, vattengympa, gå på yoga, läsa tidningar i en solstol och bara vara! Helst inte lämna hotellresorten en enda gång... haha!

 

Åsa UNDRAR:

hur kom det sig att du skaffa 3 hundar?skaffade du dom samtidigt?O hur går dom ihop med barn?
hur löser ni det när ni ska i väg på olika saker?
jag tycker om din blogg
mvh Åsa

SVAR:

Jag fick min första hund Lady när jag fyllde 9 år. Kommer aldrig glömma den dagen, jag svävade på moln! Känns fortfarande alldeles magiskt när jag tänker på den dagen jag blev matte åt finaste Lady! Vi ville ge Lady en hundkompis ett par år senare och då kom älskade lilla Donna in i flocken och på den vägen är det... Det har bara rullat på liksom! :) Älskar mina hundar och det är riktigt kul med ett litet gäng! Hundar mår bäst i flock! Skillnaden mellan 2 och 3 hundar är ganska stor faktiskt, man klarar inte av att gå ut med 3 själv och det är mycket bökigare att ordna hundvakt, men det är verkligen så skoj och det blir en liten flock!

 

Bella och Sessan är så goa mot lillan och hennes babyvänner. Donna (som är en enormt pigg 11 årig dam) har dock tyckt att det varit lite stökigt med en massa babyträffar och barn i huset så hon har varit mycket hos sin extramatte. Hon älskar att vara där, hon får 110 % ensam uppmärksamhet och lung och ro. Man måste nästan ha minst en välkänd back - up matte / husse om man har tre hundar. Donna tycker det är så skönt att komma till sin älskade extra matte och vila öronen från allt stim och stoj!

 

Fler svar kommer inom kort :)

 

 

Sedan jag var typ 14 har jag ALLTID velat bli ung mamma. Jag tänker bara på barn hela tiden, ser gravidmagar överallt. Nu undrar jag om du har något råd till alla som läser din blogg och vill bli mammor unga? =)

SVAR:

Oj, vad jag känner igen mig! Då har jag följande råd ;)

1. Var målmedveten - om du bestämt mig för att bli ung mamma så ordna ditt liv så att du har möjlighet att bli det!

1. Se till att du får en bra mammapeng, speciellt om du tänker bli mamma under studietiden! Tänk på att mammapenningen baseras på den lön du har INNAN du börjar studera! Ring Försäkringskassan och dubbelkolla så att du vet vad du kommer få i föräldrapenning och se till att jobba dig upp till en bra nivå (har för mig att det är 8 mån innan du börjat studera som ligger grund för din föräldrapenning)

1. Se till att ordna din ekonomi och framtid innan du blir gravid. Kolla vilka utbildningar som är möjliga att gå om man har barn. Jag vet inte hur många gånger jag ringde Juridiska Fakulteten och kollade deras scheman innan jag började studera för att kolla att man säkert kunde kombinera juridiktudier med barn - det gick jättebra! :)

1. Välj rätt man! Jag är så otroligt glad att jag valde rätt man och pappa till min dotter. Nu när jag träffar så många andra mammor med barn blir jag så ledsen när jag ser de pappor som totalt struntar i all jämnställdhet. De är ute och festar medan mamman är hemma med barnet - FY! Min man är verkligen världens bästa pappa och jag är så glad att han är min man. Så - välj man med stor omsorg! Ni ska dela på världens största ansvar och det vill du inte dela med någon du inte litar på till 110 %.

Du skrev en gång att du var avundsjuk på en tjej när hon fick barn vid åldern av 17, och du själv längtade efter barn. Hade du träffat din man då och hur avhöll du dig från att inte skaffa barn? Hur kommer det sig att du satsade och hade en massa olika jobb först (och vilka var de jobben? (var du intresserad av de jobben eller genererade det bara bra pengar till mammaledigheten?))? Hur kommer det sig att du valde att skaffa barn "tidigt" (i dagens mått mätt..)?

/Nyfiken :D

Jag och min man träffades under gymnasiet så vi har varit tillsammans och känt varandra ett bra tag. Båda längtade efter barn. Jag har alltid velat bli ung mamma och kommer ihåg att ända sedan jag var liten tonåring sa jag att jag ville ha barn innan 23. Nu  hann jag precis få min älskade dotter innan jag blev 23 år så det timade jag in bra! ;)

Hur jag avhöll mig från att skaffa barn? Jag ville att jag och min man skulle ha varit ihop i några år först, jag ville ha kommit in på en bra utbildning och läst några terminer innan så jag visste att utbildningen var något för mig först.

Vi valde att skaffa barn "tidigt" då vi både längtade efter barn och kände att vi var/är rätt för varandra. Det är precis så underbart som vi trodde fast gånger hundra! Vi älskar att vara föräldrar till denna toppentjej.

Jag hade många olika jobb innan jag sökte in på juristprogrammet (och vid sidan av...). Detta av två anledningar, jag tyckte det var skoj och jag ville arbeta upp en bra mammapenning. Jag jobbade som produktionsassistent / skripta på filminspelningar, som doggywalker, jag jobbade i F-klass, på dagis, på fritids, som nanny, en sommar på en hästgård... Superskoj var det! :)

Hej
Jag undrar om du tycker att du har förändrats något sedan du blev mamma? Och på vilket sätt?

Har du och maken tid till er själva och varandra? (förstått att det är lätt att man glömmer bort sig själv och sina egna behov när ett barn kommer).. 

Tack för en bra blogg.. tycker du gör helt rätt som följer ditt hjärta och gör det du vill göra.. tror det mesta blir bra då!

:)

Tack snälla! :)

Tror inte att jag förändrats så mycket faktiskt. Jag har nog alltid varit väldigt "mammig" av mig och "mammat" mina hundar, mina djur och mina barnvaktsbarn. Det känns lite som att jag alltid varit förälder, fast utan barn... =P Lilltjejen var pusselbiten som saknades i mitt liv! Jag har nog ändå blivit lite bättre på att leva i nuet och inte planera in allt veckor i förväg, ta dagen som den kommer.

Vi är nog inte mogna att "lämna bort" henne till barnvakt längre stunder ännu, så vi tar nästan alltid med lilltjejen på saker vi gör. Om älsklingen varit borta en hel dag i skolan vill vi ju vara tillsammans alla tre när han kommit hem, vi har inte haft så stort behov av att åka iväg utan vår lilla juvel. Men nu i vår ska vi faktiskt gå på bio flera gånger, ut och äta och gå på konsert  ensamma (julklapp!). =) Vi har även typ spelat badminton, varit på bio nån gång och varit på hundpromenader själva, lite mjukstart! ;)

Vi vill absolut väldigt gärna ha syskon till lillan! När eventuellt syskon kommer får vi se... Jag älskar barn och vill gärna ha flera stycken, MEN vi vill vara närvarande föräldrar med mycket tid för varje barn.  Att bli mamma är det bästa som finns så självklart hade vi blivit väldigt glada över ett litet syskon! Just nu ammar jag och tänkte fortsätta med det ett tag till.

2.

Nej usch så ytligt det lät med shopping som intresse! Visst är det kul att shoppa, men kan väl knappast kalla det ett intresse! Förutom min dotter som är mit största intresse så spelar jag mycket gitarr, bloggar såklart en hel del, är väldigt intresserad av SPA o hälsa, läser massvis (mest föräldratidningar / böcker) och håller på med mina älskade hundar! Ända sedan jag var liten har jag varit helt galen i djur, skulle helst vilja ha ett helt zoo. Så, djur och familjen är såklar mitt största intresse!

3.

Jag gillar klassiska, tidlösa och internationella namn! Det ska fungera både när barnet är  5 år och 60 år, fungera både i Sverige och utomlands och vara enkelt och lättför kompisar att komma ihåg. Så tänkte vi när vi valde det finaste namn vi vet! :)

4.

Vi bor i lägenhet under vinterhalvåret och på sommarhalvåret brukar vi bo på familjens lantställe som är mitt paradis!

5.

Vi sparar, prioriterar och planerar! :)

ANONYM UNDRAR:

Din man är snart läkare, du snart jurist, kommer ni bli besvikna om inte er dotter väljer att läsa någon så svår utbildning? Vad skulle du vilja att din dotter valde för utbildning?

SVAR:

Självklart inte! Jag har själv aldrig någonsin kännt någon press vad gäller skolan och kanske är det just därför jag nu läser till jurist? ;) Vi kommer bli lika glada vad hon än väljer som yrke så länge hon gör något hon mår bra av och som gör henne lycklig! Sedan kommer jag ju råda henne att välja något där hon lätt får jobb och kan försörja sig själv för det tycker jag är viktigt. MEN - vi kommer ALDRIG i livet pressa henne att bli läkare eller jurist ect, det lovar jag! =)

ANONYM UNDRAR:

Har ni haft barnvakt någon gång?

SVAR:

Någon timme då och då har min mamma lekt med henne medan jag varit iväg på något ärende. Hennes farmor har också varit barnvakt typ medan vi varit ute med hundarna eller så, annars har vi inte haft barnvakt.

MATILDA, http://majbebis08.blogg.se/ , UNDRAR:

vart bor ni?

SVAR:

Se ovan :)

DEL TVÅ AV FRÅGESTUNDEN KOMMER STRAX UT :)

Jag ammar absolut fortfarande och har inga planer på att sluta än på ett bra tag. Nej, hon sover inte hela nätter... ÄN! Vi väntar otåligt på det, haha! ;0)

Hur ser din vigselring ut?

Foto: Mette Ottosson

Det kan man ju inte riktigt själv bestämma... ;P Men jag vill gärna amma i alla fall tills hon är 1 år. Därefter vill jag fortsätta amma t.ex. på kvällen som en mysig mor & dotterstund några månader. Jag amma gärna länge!

Vi vill absolut väldigt gärna ha syskon till lillan! När eventuellt syskon kommer får vi se... Jag älskar barn och vill gärna ha flera stycken, MEN vi vill vara närvarande föräldrar med mycket tid för varje barn.  Att bli mamma är det bästa som finns så självklart hade vi blivit väldigt glada över ett litet syskon! Jag har kommit hälften i min utbildning och har nästan bara roliga kurser kvar (som specialkurser osv).

Det kommer under nästa temahelg! :)

Mitt drömboende är ett modernt ljust hus på landet med panoramafönster ut över havet och en stor japansk trädgård med pool. Jag skulle vilja ha ett litet stall där jag kan ta hand om hemlösa djur. Dessutom skulle jag vilja ha en liten stuga på gården som var som en ateljé där jag kunde sitta och jobba om dagana! :) Dock bor jag hellre i en koja i skogen med mycket tid till min familj än i ett lyxigt hus och jobbar dygnet runt...

Ja, hon har eget rum, men sover bredvid oss så rummet används inte så mycket... =P

Jag tar ut mammapenning, men inte på heltid (vill spara föräldrapengen så länge det går så att jag kan vara hemma LÄNGE!)

Du hittar dom hos BRIOS Social media newsroom. Där kan du läsa både min mans nyskrivna krönika om hur det är att vara pappa + två krönikor som jag skrivit! :)

Jag drömmer om att bo i ett hus på landet året om, ha en massa djur, stor trädgård till hundarna, syskon till prinsessan och leva där tillsammans med min älskade man. Min man vill att vi ska utomlands, men jag är lite seg i starten så han har inte riktigt lyckats övertala mig... än! ;P Vi vill i alla fall bo på ett ställe där prinsessan har tillgång till de bästa skolorna och jag vill gärna fortsätta vara hemmamamma på deltid vid sidan om ett kreativt och kul jobb. Sedan är jag ju väldigt mammig så vi vill helst bo nära mormor/mamma! ;)

Det beror på vad du menar, psykiskt eller fysiskt? Jag bodde tidigare granne med en gynekolog som alltid sa åt oss att skaffa barn tidigt. Den bästa åldern att bli gravid var enligt honom 19 år, ur ett rent biologiskt perspektiv. Jag var 22 när jag blev mamma och tycker det är en fantastisk ålder att bli mamma! Vi känner oss unga, pigga och starka, redo för lite sömnbrist, haha! ;P

Personligen tycker jag INTE att man ska vänta för länge med barn. Både barnen och föräldrarna tjänar på att bilda familj tidigt. Barnen får unga, pigga föräldrar som förhoppningsvis är friska och pigga morföräldrar senare i livet. Det är lättare att bli gravid som ung, kroppen orkar mer och man har kanske lättare att anpassa sig till ett liv med barn eftersom man inte levt själv i så många år. Sedan är det ju en helt annan sak om man KAN skaffa barn tidigt. Man kanske inte har hittat den stora kärleken, inte har råd att skaffa barn osv. OM man där emot har ekonomi som tillåter och har hittat den rätta förstår inte jag varför man väntar eller vad man väntar på, men det är självklart upp till var och en.

Hade jag vetat att det skulle vara såhär roligt och underbart att bli mamma skulle jag nog skaffat barn tidigare! :)

Jag har tänkt MYCKET på vad jag vill bli! Jurist är en bra grundutbildning och man lär sig massvis om allt från avtalsrätt till företagsjuridik och familjerätt. Min dröm skulle vara att jobba halvtid med något där man verkligen kände att man gjorde skillnad inom juridiken, kanske familjerätt, mänskliga rättigheter eller krimonologi. Ett "tryggt jobb" och sedan jobba 50 % med något annat. Det andra jobbet skulle då vara något mer praktiskt och kreativt, helt starta eget. En webbutik, hunddagis, dagmamma, skriva manus eller krönikor... Något helt annat än juridik! Så det bästa av två världar helt enkelt, det vore drömmen!

Helt riktigt! Vi bor i lägenhet halva året och i hus på landet halva året. ÄLSKAR att bo på landet så trivs bäst där, men också kul att bo i lägenheten och ha nära till shopping, stan, fik m.m.

En Emmaljunga mondial duo combi leatherett som vi är RIKTIGT nöjda med, funkar lika bra i stan som på landet. Visst är den stor och lite opraktisk att prega in i bilen osv. , men den är super annars! Känns stabil i alla lägen, lätt för att vara så stor, har en massa dolda praktiska funktioner, lättkörd och vi tycker den är så snygg! =P

Han pluggar till läkare.

Verkligen inte! Saknar dem inte för fem öre, även fast jag trivdes bra där! Jag fullkomligt ÄLSKAR mitt nya liv som mammaledig, rena rama drömmen! Känns som att sväva på små rosa moln att få vara hemma med min älskade dotter, det är ljuvligt. Sova hur länge vi vill på morgnarna, styra över vår tid, gå långa barnvagnspromenader, se henne utvecklas för varje dag, gå på bebisträffar, få tid för en massa roliga saker med min lilla tös och ha som enda uppgift att ta hand om henne. Kan det bli bättre än så? Så nej, jag saknar inte att plugga, men kommer att börja plugga igen om ett år ungefär. Hoppas att jag hinner börja sakna studierna till dess... =P

Varför vänta? Många verkar tro att vi gifta oss av religiösa skäl, men vi gifte oss enbart för att vi var (och är!) helt enkelt otroligt kära!

Foto: Mette

Ja, graviditeten var MYCKET planerad och efterlängtad! =) Vi har alltid velat bli unga föräldrar.

Vi förlovade oss 2006 och gifte oss ca ett och ett halvt år senare.

Jag gick upp kanske 14 kg, vet inte exakt. Väger nu typ 4 kg mer än innan jag blev gravid. Känns som det står rätt stilla nu, gick ned en massa direkt. Får väl ta några extra barnvagnsrundor, eller har ni några tips? ;) (Man får ju inte börja träna förrän efter 8-12 veckor efter snittet)

Antar att du menar klädstorlek, jag hade XS innan graviditeten. Nu har jag nog mest S.

Jo, det vill jag absolut! Det är möjligt att jag provocerar många genom att säga så, men jag har funderat mycket över detta. Innan var jag helt emot att göra kejsarsnitt om det inte var absolut nödvändigt, men nu efteråt skulle jag aldrig vilja föda "naturligt". Tyckte det var så obehagligt när prinsessans hjärtljud plötsligt gick ned under förlossningen och kände en ENORM lättnad när det slutligen blev kejsarsnitt. Är så lycklig att det slutade väl. Känner också en lättnad över att ha sluppit krystvärkar, att spricka och allt sådant otrevligt som man är med om genom "vanlig förlossning". Nu efter förlossningen känns det nästan som att de avskräcker folk från kejsarsnitt för att spara pengar ( annars hade väl alla gjort det tänker jag...). Men visst, det är en stor operation med risker som blodpropp, infektion m.m. Vissa säger också att det är bättre för barnet att födas naturligt, men min lilla tjej fick 10-10-10 på ASG skalan så märkte verkligen inget av det. Många frågar även hur ärret ser ut, som ett litet sträck bara! Syns verkligen inte mycket så måste säga att jag är väldigt "nöjd med mitt snitt" om man nu kan säga så. Den lättnad jag kände när de beslutade sig för kejsarsnitt var enorm! Var hela tiden orolig för hur prinsessan i magen mådde innan och att bli igångsatt var inte kul, en väldigt utdragen process i mitt fall. Ibland känns det som 1800 talet att kvinnor fortfarande föder barn utan bedövning eller något. "Varför plågar de sig så?" kommer jag på mig själv att tänka. Ingen människa hade ju gått till tandläkaren och dragit ut tänder eller opererat ut blindtarmen utan bedövning...